låt hatarna hata.
men jag orkar inte mer, folk får inte tycka som dom gör längre. nej, fan. ni får inte, jag kan inte vara lite "snäll" emot folk längre innan dom börjar gilla en. sluta, snälla. jag vill bara vara vänner, och ja. du får hata mig, men det va inte menat att de skulle bli såhär. vänner ist för något annat, det va så jag ville ha det ifrån första början, och att du skriver nu att du älskar mig, fan de blev så fel. förlåt, om du hatar mig. visst fine, jag förstår dig! men jag vill inte såra dig mer, och att du säger att jag pratar gulligt till dig, ger dig underbara blickar, att jag är den finaste som finns. och att ja kan smsa ibland, menar jag inte att du skulle ta det sååå seriöst.. och nu, nu vet jag inte vad jag ska ta mig till, om jag ska bara låta dig få förlora känslorna för mig och bara låta det vara, eller säga som det är.. de är frågan, och att se dig ledsen, vill jag inte heller. och att du ger mig värsta leendet varje gång du träffar mig, får mig att må dåligt, när jag vet hur du känner, och ja vet hur jag känner.. att jag känner att det inte finns nått emellan oss. förlåt, men ja. jag klarar mig bra utan dig, men grejen är den.. gör du det?
