jag kan inte sluta tänka på dig.
20/2 - 2012.
men allt startade lååångt innan det.
- minns när vi låg i min säng, hade inte pussat varandra, bara sovit bredvid varandra flera gånger, men det aldrig hänt nått mer än så, minns att vi tittade på varandra, då tänkte jag "ska jag.... nej, jo..nej, jo.. " och så hände det, och jag har nog aldrig aldrig nånsin känt den känslan i hela mitt liv, fjärillar i magen, ville bara upp och hoppa i sängen, nästan slita av mig håret, och bara skrika! det var en sån underbar känsla, kunde inte få nog av dig, så vi fortsatte hålla kontakten hela tiden, så vart det bara mer och mer, träffades mer, allting.
tillslut slank dem orden ur mig " jag är kär i dig.. " jag var inte rädd för att säga det, utan svaret jag skulle få.. men livet vart så mycket bättre. kändes som hela livet vart ett stort ljussken, jag spred glädje omkring mig i fleera veckor, och folk såg på mig hur lycklig jag var, och hur generad jag vart när folk frågade om oss, och folk såg på mig att mitt leende äntligen kom fram, att jag kunde le med dig. att jag äntligen visade att jag var lycklig!
jag kommer aldrig glömma hur allting egentligen började...
jag minns en kväll jag var i örebro, kollade egenom hela kontakt listan och behövde skjuts hem, men istället så hamnade jag hemma hos dig, däckade i sängen direkt jag kom hem till dig, och jag minns hur jag skämdes över att träffa dina föräldrar när jag såg som sletnast ut dagen efter..
- jag har tagit emot massa skit för att jag skulle få dig, men det var det värt!
för jag har aldrig varit så lycklig som jag är nu.
det är du & jag mot världen älskling!
jag älskar dig
